Sverige världsbäst på fondsparande

Ingenstans i världen är fonder en så populär sparform som i Sverige. Åtta av tio svenskar sparar i fonder. Om man räknar in det obligatoriska sparandet till premiepensionen är vi alla fondsparare. Fondbolagens föreningar presenterar på sin hemsida några milstolpar som beskriver hur det gick till när hela svenska folket blev fondsparare.

Bröderna Ragnar och Gösta Åhlén, arvtagare till postorderfirman Åhlén och Holm och varuhuskedjan Tempo, startade Sveriges första fonder år 1958. Inspirationen kom från USA, där sparande i fonder växte kraftigt under 1940-talet. 1968 uppgick den totala fondförmögenheten i Sverige till 136 miljoner kronor.

På 1970-talet ställs fonder under statlig tillsyn
De första fonderna som startades stod inte under statlig tillsyn. En aktiefondsutredning tillsattes 1963 och kom med sin rapport till riksdagen 1969. Utredningen förslog att de stiftelser som under den tiden erbjöd fonder skulle ersättas med aktiebolag. Fondbolagen skulle ansöka om tillstånd att bedriva värdepappersfondrörelse, och ställas under Finansinspektionens tillsyn. 1974 antogs den första fondlagen. Den övergripande inställningen till aktiefonder var positiv. Så här skrev till exempel Bank- och finansinspektionen till regeringen 1960:

Skattegynnade fonder lanseras 1978
Ett Skattesparande kunde ske på sparkonto eller i aktiesparfonder. Skattefonderna fick bara investera i svenska aktier. Varje sparad krona var avdragsgill till 20 procent mot inkomstskatten. Dessutom var avkastningen under det år man sparade plus fem år framåt skattefri. 1980 höjdes skatteavdraget till 30 procent. Mellan 1979 och 1982 ökade antalet sparare från 75 000 till 425 000.

Med Allemansspar slår fonder igenom på allvar
År 1984 introducerades Allemansspar, där fonder fanns som ett sparalternativ. Allemansfonderna var väldigt lika Skattefonderna, men inga skatteavdrag kunde göras mot inkomst. Däremot var avkastningen helt skattefri. Nu blev fondsparandet en folkrörelse i Sverige.1990 fanns det 1,7 miljoner allemansfondkonton. Svenskarna fick erfarenhet av att placera på aktiemarknaden, vilket man fortsatte med även efter att skattesubventionerna togs bort (1997).

Harmoniserade EU-regler gör det möjligt att handla fonder över gränserna
Inom EU ville man främja handel med fonder över gränserna och harmoniserade därför regelverket i Europa. I Sverige infördes de s.k. UCITS-reglerna (Undertakings for Collective Investments in Transferable Securities) 1991. På 1980-talet fanns det i princip endast aktiefonder inriktade på den svenska marknaden eftersom valutaregleringen försvårade ägandet av utländska aktier. Successivt upphörde valutaregleringen och det blev möjligt att investera utomlands. Sedan dess har fonder med en mängd olika geografiska och branschmässiga inriktningar vuxit fram.

Spara i fonder till pensionen blir populärt
När fondsparandet introducerades var det bara möjligt att spara direkt i fonder. Under 1990-talet uppstod nya möjligheter att spara i fonder genom så kallade fondförsäkringar. Sparandet kunde ske genom kapitalförsäkring eller pensionsförsäkring. Spararen kunde flytta sina pengar mellan olika fonder utan att skatt togs ut på kapitalvinsten. Istället betalade man en årlig avkastningsskatt som baserades på innehavets värde. Individuellt pensionssparande, IPS, infördes 1994, med möjlighet för privatpersoner att göra avdragsgilla insättningar till privat pensionssparande i fonder, aktier eller på bankkonto. Här fanns det inget försäkringsinslag. Avdragsrätten för IPS avskaffades 2016.

Premiepensionen blir en del av det allmänna pensionssystemet
År 1994 beslutade om ett nytt allmänt pensionssystem i Sverige. En av nyheterna var att en del, 2,5 procent av lönen, gick till premiepensionen där spararna fick möjlighet att placera sina pengar själva i fonder. År 2000 gjordes det första valet till premiepensionen.

Nu blir alla svenskar födda från och med 1938 med en inkomst blir därmed fondsparare.

Investeringssparkonto införs
Investeringssparkontot (ISK) infördes 2012 enligt beslut i riksdagen som ett sätt att stimulera sparandet i fonder och aktier. På ett ISK är det ingen skatt på kapitalvinsten, istället betalar spararen en årlig schablonskatt. Idag väljer fondspararna främst att spara i fonder via investeringssparkonto.

Läs hela artikeln och mer information om Fondbolagens förening:
https://www.fondbolagen.se/fakta_index/sa-blev-sverige-varldsledande-pa-fondsparande/

För mer information om Åhlén-Stiftelsen:
https://ahlenstiftelsen.se/

Bildtext: Johan Petter (JP) Åhlén, far till bröderna Ragnar och Gösta Åhlén.